73. INTRO 8

TRO, HOPP OCH KÄRLEK

Flera personer har sagt:

"Ge mig först bevis för att det finns en andlig värld, så tror jag sedan", eller

"Jag läser din bok om du först bevisar att den är sann".

Det fungerar inte riktigt så. Tyvärr - bevisen kan vi endast finna i vårt eget inre. Jag vill dela ett par upplevelser tillbaks i tiden, där den andliga världen försökte påverka mig med ett ganska klent resultat - eftersom jag inte var mogen. Oerhört mycket rädsla fanns lagrad i min kropp och blockerade andra känslor som t.ex. fysisk smärta, kärlek och lycka. Även lukt-och smaksinnena hade varit avstängda, upptäckte jag när de senare "återuppväcktes".

Under sina sista år i livet sade mamma ofta: "Du kan väl åtminstone vara tacksam för att jag har fött dig!" Då hade jag mycket svårt att vara det. Ett halvår före hennes död gick jag i en veckas intensiv terapi (sommaren 2011). Därefter kunde jag hälsa på hos mamma utan att vara rädd, men inte heller känna några andra känslor.

Under terapiveckan vågade jag storgråta för första gången som jag mindes. Som barn fick inte min syster eller jag gråta, för då blev mamma arg. Och då fick man springa snabbt... Inte ens när jag var 19 och pappa dog kunde jag gråta.

För ett par dagar sedan läste jag en artikel om boken Psykopatens värld, skriven av den kanadensiske psykologiprofessorn Robert D. Hare. Mamma passar väl in i beskrivningen på en psykopat. Hon saknade helt empati, var mycket manipulativ och verkade inte lida av något som helst dåligt samvete för sina handlingar. Hennes tankesätt var utpräglat negativt, hon hittade ständigt fel på andra, men aldrig hos henne själv. Jag minns att jag tvingades sitta i hennes knä en gång för att hon skulle läsa en saga. Det var en mycket obehaglig upplevelse. Hädanefter fick min äldre syster läsa i stället. När jag var fem år hade jag lärt mig bokstäverna så jag kunde läsa själv.

Att ha vuxit upp med en mycket labil och oberäknelig mamma har tvingat mig att öva upp förmågan att läsa av andras energier och även att gå/fly in i mitt inre, använda fantasin och skapa inre bilder. Under bearbetningen återupplevde jag minnesbilder av hur jag snabbt kröp baklänges in under en låg säng för att komma undan mammas mörka ilska. Där försvann jag in i tystnaden och stillheten i min egen själ.

Jag har också sett mig som treåring uppkrupen/gömd i en stor skinnfåtölj. Därifrån kunde jag se vår gröna undulat Pelle i sin bur. Den söta fågeln hjälpte mig att gå in i en annan dimension. I den världen existerade inget mörker, endast solskimrande ängar med de vackraste blommor, fåglar, fjärilar och humlor. Jag lekte och dansade med de andra barnen som fanns där. Vi befann oss i nuet, i glädje och lycka. Rädslan fanns det ingen plats för. På senare tid har jag förstått att det var ängarna i Agartha, jordens inre värld, som jag besökte.

I dag är jag faktiskt tacksam för att jag föddes av just min mamma. Under uppväxten lärde jag mig omedvetet mycket om energier som jag sedan haft nytta av i kontakten med den andliga världen. Även när mamma hade dött försökte hon bestämma över mig genom att "spöka". Därmed fick jag ytterligare tecken på att det finns andra "världar".

Medan jag skrev Uppdrag Jorden frågade jag Sanat Kumara (Vivamus) om lejonportalen. Han sade också intressanta saker om att TRO. Jag förstorade upp den delen (nederst på sidan)

Kjerstin: Jag undrar om energierna verkligen var starkare tiden runt den 8 augusti 2015. Jag undrar också hur vi kan öppna oss för att kunna ta emot hjälp av våra guider/andliga vägledare.

Sanat Kumara: Moder Jord/Gaia gick igenom en viktig portal 8 augusti 2015. Eftersom ni alla påverkas av er planets energier, varken ni vet om det eller ej, påverkades allt levande på jorden. Eftersom ni är olika, med olika ursprung, förmågor och erfarenheter påverkades ni också olika. De som har en stark knytning till Moder Jords väsen, kanske rentav har deltagit i skapandeprocessen, blir naturligtvis mer påverkade av vissa portaler som andra knappt berörs av.

Nästa fråga är hur ni kan öppna er för att ta emot hjälp från guider och andliga vägledare. Steg ett är att ni vet om att de existerar. Att ni verkligen tror på deras existens. Du Kjerstin, är ett levande exempel på att inte tro på dina egna ögon, inte tro på det du inte kan ta på fysiskt. Det är många år sedan en ljusvarelse besökte dig för att bevisa att det finns en andlig värld. Du tackade ängeln för den akuta hjälp du fick. Så fortsatte du i ditt ekorrhjul med arbete, stress och sjukdomar.

Kjerstin: Oj, så pinsamt det känns. Jag blir samtidigt full i skratt när du lägger upp det på det sättet. Ängeln som besökte mig julhelgen 1997 minns jag mycket väl. Jag tror att det var kvällen före julafton, på min födelsedag. Mina tre tonårsbarn hade gått upp till sina rum på övervåningen och det var tyst och fridfullt. Jag hade diskat efter middagen och skulle precis lämna köket. Då kom en ljusgestalt, som en ängel utan vingar, skridande genom hallen och försvann genom ytterdörren (utan att öppna den, hihi). När jag såg efter ängeln upptäckte jag adventsljusstaken av trä som stod i köksfönstret. Ljusen hade nästan brunnit ner och det rykte i en ljusmanschett. Om jag hunnit gå upp i övervåningen hade det börjat brinna. Jag minns att jag viskade:

"Tack ängel, fast jag inte visste att du fanns".

Ja, så fortsatte jag i mitt ekorrhjul, precis som du säger under många år till. Tack. Jag gråter nu för att jag känner er kärlek. Jag är glad och lycklig över att jag har fått kontakt med er. Jag älskar er Bröder och Systrar och Änglar och allt vad ni är.

Sanat Kumara: Jag och vi älskar dig och vi älskar er alla. Vi gör vårt bästa för att hjälpa er. För att få kontakt med oss är alltså steg ett att tro. Tro, hopp och kärlek kan vara en bra början. Tro på att vi finns, ställ en fråga och hoppas på ett svar. Ställ inte krav, utan hoppas i all ödmjukhet ur ditt kärleksfulla hjärta.

Ofta ber ni oss om hjälp när ni är ledsna och oroliga eller sorgsna. Gråt är ofta nyckeln som öppnar den stängda dörren. Eftersom ni befinner er i ert hjärta då fungerar det ofta utmärkt. Men vi hjälper er med glädje även när ni är glada och lyckliga, eller närhelst ni har behov av att mötas.
Allas Er vän Sanat Kumara